Uppförsbacke

Det har varit lite "tungt" ett tag nu. Blir bara tröttare och tröttare, förstår inte hur man kan sova hela natten (utom när det är "toanätter") och desutom 2-3 tim. på em. OCH halvsova hela kvällarna!

Har fått lite biverkningar av strålningen i form av diarreèr och kramper,så fort jag ätit. Har slutat äta på sjukan i Kalmar innan jag åker hem. Fick häromdagen be taxin att stanna på vägen hem så jag fick springa upp i skogen och bajsa. Hur kul är det? Nåväl nu har jag provat på det och hoppas det var 1:a och sista gången (tur att jag har en utrustad handväska).

Har även fått sår i hela rumpan och upp mellan skinkorna - Gött med tanke på alla diarreèr!

Ont när jag kissar och har även börjat "läcka".

Håller på att tappa allt hår i nedre regionen.

Jo, jag tycker lite synd om mej själv!

Men igår åkte jag med en trevlig man i taxin, självklart förklarade jag i förbigående att "det kan bli så att du får stanna så jag får besöka skogen". Han hade full förståelse och berättade att hans son fått leukemi vid 9 års ålder så han hade varit med om det mesta. Detta var för 10 år sedan.

Vidare berättade han att sonen varit jättesjuk, men väldigt tapper. Han hade bytt stamceller och blivit bra. Efter det fick han cancer i pungen, men klarat det oxå med många svåra behandlingar. Nu kommer inte jag ihåg alla "turer" den stackars gossen fick gå igenom, men han fick iallafal amöba i hjärnan (här kan jag ha fel), en bakterie som fort som sjutton "äter" upp organ, och i det närmaste är obotlig. Pojken förlorade en del av sin hörsel och har idag dåligt närminne och hörapparat.

Och här sitter jag och gnäller för lite sår i rumpan och diarreèr - Fy skäms Annette.

Ja, man får sej verkligen en tankeställare.....

För någon vecka sèn gick vår tvättmaskin sönder så tvätten (vet i sjutton var den kommer ifrån) har hopat sej.

 I Lördags ringde jag runt och kollade upp priser, ville även ha inkopling och bortforsling av det gamla utfört. Och när jag ändå var i farten så beställde jag en spis oxå. Båda osedda, tufft eller hur?

Stort hus har vi men utrymmet för både spis och tvättmaskin är ganska små, så det blev inte standardmått.

Igår kom det en kille och instalerade de båda nyinköpta. Och vilken skillnad! Nu är det riktigt kul att tvätta och tvätt är det som sagt gott om.

Carpe diem / Annette

Att inse sina begränsningar

Även jag måste nog inse mina begränsningar!
Hittills har jag orkat med lite hemma efter en stunds sömn på eftermiddagen.
Men nu vet i sjutton var orken tagit vägen. När jag kommer hem kl. 13.00-13.30 fullkomligt dyker jag ner i soffan, i bästa fall får jag igång en talbok som jag somnar till efter ett par minuter.
Innan min cancer uppdagades kunde jag inte i min vildaste fantasi lägga mej på dàn! Det var mitt tidigare "dampliv" det. Hur sjutton orkade jag?

Idag somnade jag när jag kom hem, och låg fortfarande kvar när maken kom hem vid 17.30!
Har bara varit uppe och värmt lite rester i miccron till oss, och sen, soffan igen!
Det konstiga är, att jag sover som en stock, hela natten!
Men nu har jag en liten vakenperiod, innan läggdags.

Shit, vad jag gnäller ,men jag är nog lite bortskämd med att orka och kunna göra det mesta jag vill.
Så nu måste jag ställa in mitt fokus på framtiden, det är bara 12ggr. kvar av strålningen och efter det har jag "ledigt" några veckor för "återhämtning & stärkning" inför OP. Då kan jag kanske orka och hinna med att diska, dammsuga och ev. fixa några köttbullar och revbensspjäll till jul. Men orkar jag inte så går ju inte världen under för det. Jul blir det ju varje år och köttbullar går ju faktiskt att köpa....

Carpe diem / Annette

Händelserik vecka!

Nu är hösten här!

Har aldrig varit speciellt förtjust i hösten, det blir mörkare både på morgonen och kvällen. Oftast blåser och regnar det och bor man som vi gör måste man börja "kånka" ved för att få go värme inne. Våren och sommaren har alltid varit "mina" årstider. Det kanske beror på solen och värmen, har alltid varit lite frusen av mej. Och att bada, helst näck, är ju det absolut skönaste som finns!

Men ju äldre jag blir ju mer börjar jag att gilla hösten (i synnerhet om det varit en härlig "badsommar").

Alla goda svampar som "ploppar" upp ur marken, höstlövens vackra färger, den höga höstluften (när det inte regnar), tända ljus och mysiga brasor och jakten med allt vad det innebär. Har räknat ut att jag kan vara med på älgjakten i år, om nu inte hälsan krånglar. Men bara jag får komma ut någon timme då och då, sitta på pass, grilla korv och ljuga lite med grabbarna och ev. fälla en älg till vinterns matföråd, DÅ är jag lycklig!

Förra veckan kom min vän Lena och visade upp sin nyinköpta mc. Å, vad dom matchade varandra, fråga mej inte vad det var för märke, för det har jag glömt, men den var röd och 850cc om jag minns rätt, helläcker. Jag vill oxå......

Karin var snäll och ville köra mej till Kalmar en dag förra veckan, för att jag skulle "slippa" taxin en dag. Jättegulligt.

Givetvis skulle hon få följa med in på strålningen och se hur det hela gick till.

När dom "ställer in" strålningen sker det med millimeterprecition detta med hjälp av laserstrålar som ska bilda x på mina 3 strålningspunkter.

Min vän Karin var lyckligt ovetande om detta och hamnade givetvis mitt i strålarna varpå Pia, en av Skötersorna fick "flytta" Karin lite med den påföljden att Karin går baklänges och fullkomligt stupar baklänges, över ett par pallar. Det jag fick se under några sekunder går inte i ord att beskriva.....Men en skrattande Karin och 2 ben rakt upp i vädret, 3 Sköterskor med gapande munnar och............Till saken hör att min vän har en protes i det ena knät,så jag pendlade mellan oro och gapflabb!

Nåväl, det hela löste sej utan blessyrer, som tur var.

Tack lilla Karin för att du förgyllde min dag!

I Onsdags kväll kom Jossa och lilla barnbarnet Alma!

Å, vad det varit mysigt! Alma kan verkligen förgylla dagarna, hon är full av bus och upptåg. snabb som

ögat när hon "kryper" runt på "Almavis", på fötterna med raka ben och gärna ett mjukisdjur under händerna, hon har kommit på att det går mkt. fortare frammåt när hon glider på det. Och så glad, skrattar så fort man bara tittar på henne.

Morfar har haft grundlig undervisning i "jaktrummet", så nu kan Alma allt om morfars horn!

Jossa har städat, diskat, handlat och lagat mat - Ja, det känns som jag bott på hotell. Och jag har fått tagit hand om myset och goset med Alma!

TACK, Pussar & Kramar Jossa - Du är GULD värd!

I Lördags hade Jossa, Alma och jag en shopping & utflyktsdag. Vi var i Högsby, Berga och Valåkra. Tyvärr var det inte vardag så vi fick stänga de flesta affärerna (och öppna en som redan stängt). Men nästa gång då ska vi vara ute tidigare!

Igår, Söndag kom Ola (Almas pappa) och hans föräldrar, Ann-Marie och Arne för att "hämta hem" sina godingar. De hade med sej 2 stora burkar med hemkokta Vätternkräftor, MUMS! Tack Ann-marie & Arne!
Vi fikade (Jossa bakade kladdkaka), var ute och gick en runda och åt mat innan det var dax för dem att åka hem till Ödeshög igen.

Ser redan fram emot nästa besök!

Måndag - "Jobbardag" igen! Men jag behövde inte åka taxi idag heller.

Mina "Goa" grannar, Gunnel och Jan-Åke skulle ner till Kalmar för sjukhusbesök för J-Å, detta inföll turligt nog samtidigt som mitt, så nu har vi varit "miljömedvetna " och samåkt! Jag önskar ingen att behöva uppsöka sjukhus, men skulle tiden stämma någon mer gång så är det alltid kul att samåka med någon man känner.

Tackar mina vänner och goa grannar i Backebo, Pöss, pöss och tack för skjutsen!

Carpe diem / Annette

Primära behov

Idag kommer min Blogg att handla uteslutande om  Bajs.
SÅ, har du svag mage eller ostabilt psyke ska du nog, för din egen skull, hoppa över detta inlägg.

Innan jag startade min strålningsbehandling fick jag utförliga instruktioner om biverkningar. Detta, liksom alla "sjukdommar" är ju alltid, som ni vet, något som bara drabbar andra och inte en själv.
I mina papper stod det:
-Dommningar, stickningar el. smärta i benen.
-Besvär av gaser, tät, lös avföring och trängningar till avföring.
-Klåda och lätt smärta i ändtarmsöppningen.
-Illamående.

Ja,ja - tänkte jag, här mår man fin-fint, så dethär behöver inte jag läsa.

Min man och tidigare "nattarbetskompisar" kan säkert intyga att jag alltid haft en jäkla "gasavgång", (heter det så ?) Men med tanke på tidigare arbetskamrater (ingen nämnd och absolut INGEN glömd), så hade vi alla samma problem (nåväl, de flesta iallafall) - detta var ngt. som markant lättade upp stämningen kl.03.00 på morgonen!
Men nu är det lite annorlunda. Jag känner inte när det hela är på G. och kan därför inte stoppa det hela.
Lukten är vidrig! Det har hänt att jag eller maken vaknat på natten av "stanken". Men vad göra? Det är inte lätt att " hålla det man inte har i handen". Ett gammalt klokt ordspråk - tycker jag.

NU blir det värre! Nu kommer jag till "bajsavdelningen".

Redan när jag startade min Blogg sa jag att jag skulle vara öppen och det kommer jag inte att rucka på.

Bajs - ja egentligen är det ju ganska naturligt, alla gör det! Som jägare läser man om "spillningens" form, färg, konsistens och täthet. Hos människan - Vi skiter aldrig! Iallafall inte förrän vi blir gamla. DÅ ska det helt plötsligt föras kurvor om färg & form mm. OM du inte skiter på utsatt tid när du är gammal, och under vård-då rapporteras det hela och du kan va säker på att någon ständigt har koll på din avföring! Detta fenomen inträffar oxå, och alltid när det gäller barn.

Kommer du till en läkare och har "problem" med magen, kommer alltid "bajset" på tal, bara så ni vet.....

MEN, är du frisk och "normalt" fungerande kommer ALDRIG bajset på tal. Det är något man inte pratar om. Eller, är jag helt ute och cyklar?

Nåväl, Mitt bajs, kommer hela tiden! OCH allra mest när jag själv inte vill. Vilken pina!
Igår t.ex. han jag inte låsa upp dörren, när jag kom hem......Jo, hemska tanke - det blev i byxan. OCH hur trevligt är det? Men jag var ju hemma iallafall!
Detta är mitt ständiga fokus var dag på hemresan, - Snälla mage, håll dej tills vi kommer hem.
Förstår att det bara är en tidsfråga innan jag får be "Trofast" stanna så jag får ge mej ut i periferin (förhoppningsvis är det inte viltstängsel el. enfiligt när det "trycker på"), FÖR DÅ , får min vän Trofast något utöver det vanliga att prata om !!!!!!

PS. Tycker du att detta var en "barnlek" att läsa är du välkommen till ett senare inlägg där jag kommer att behandla anala problem under strålningen. DS.

Carpe diem / Annette

Mallig på Husses traktorvagn!

Gott med gräs och klöver!

Har ju alldeles glömt bort att visa bild på mina hönor (och Tuppar 2 st.). Nåväl, här är några i gänget, inte helt fullfjädrade nu eftersom det är ruggning på gång. Ruggar, d.v.s. byter fjäderdräkt gör de ca. 2ggr. / år.

Det är då de ser helt sjuka och utmärglade ut + att de inte värper några ägg förrän ruggningen är klar, det hela tar ett par veckor. Men sèn är de fitt for fight igen och jättevackra.

Efter "attacken" av hundarna har jag inte ansträngt mej i att skaffa speciella rashöns utan det får bli som det blir, och de är ju vackra iallafall.....

Har oxå bestämt mej för att inte "låpa" med dem, förut hade jag namn på ALLA och kunde ta upp de flesta i famnen och gosa med. Men nu är det lite annorlunda, försöker att se dem som "mina lyckliga äggproducenter".

Men, god mat och mycket "prat" får dom.

På tal om mat, gårdagens meny var sådär. Sniglarna var utsökta, potatisen likaså och vinet, när det fått rätt temp. var jättegott. Men entrecoten - vilken besvikelse!

Till saken hör att vi är otroligt bortskämda med "bra" kött, = utebetande, vårdat med kärlek och EJ stress!

Igår hade vi (ytterst ovanligt) köpt vårt kött i ett varuhus. Jag kan lova att detta ALDRIG kommer att hända igen, då får det hellre bli vegetariskt, för min del!

Och när jag ändå är inne på mat....

Har en lamstek i ugnen, har aldrig testat med ben i, så det är 1:a gången.

Skar ett par snitt in till benet och fyllde rikligt med örter, salt, peppar och vitlök. Gjorde även ett par "hål" som jag stoppade vitlök och örter i, vi får väl se hur det blir.

Lamm smakar ju bäst om man får bort alla ben och allt fett, tycker jag.

Gud vad jag saknar mina "jobb". Matlagningen till barnen på förskolan och "lunchklubben".

Tanken var ju, nu när det äntligen var klart med tillstånden för "högriskkök" i Bråbogården, att jag skulle haft fika var dag men även grillkvällar,  övrig matservering och boende, detta hela högsesongen.

Ja, cancern kunde inte kommit mer olägligt! Men å andra sidan så är det väl aldrig lägligt att bli sjuk?

Men, till nästa vår/sommar - Då jäklar i mamma!

Carpe diem / Annette

Lördagskväll

Kamoflagefärg!

Vilket gott väder det vatt idà! Vi har varit riktigt flitiga, maken har jobbat på "vedbacken" hela dan och jag har trixat lite i trädgården. Men även suttit i solen och njutit en stund!

Att maten skulle bli god ikväll hade vi bestämt sen innan.

Till förrätt : Sniglar

Varmrätt : Entrecote med bakad potatis

Dryck : Rött vin Las Moras, Shiraz (2007)

Sniglarna är redan avklarade och så goda som bara sniglar kan và!

Har pulat lite med fyllningen till bakpotatisen och inte riktigt vetat vad det skulle bli (som vanligt). Men det fick bli smör, färska örter, lök, vitlök, finhackade tomater, salt och peppar.

Vinet valde vi med omsorg och gott om tid.

Nu är det dax att äta, så det är bara att hålla tummarna både för potatisen och vinet.

Carpe diem / Annette

En kvinnas handväska

Sällskap i hagen

I Tisdags kväll kom Lena och Monica, mina goa arbetskamrater från förskolan, och hälsade på.

De hade med sej en jättegod kycklingsallad , vitlöksdressing och kakor till fikat.

När vi hade ätit tog vi med oss fikat upp i hagen för lite kvällsmys. Tydligen var det fler som var "myssugna" för hela gänget kvigor med tillhörande tjur ville vara med, hela tiden.

Och för säkerhets skull följde de oss hem i skummet.

Är inte så värst haj på vad andra kvinnor har i sina handväskor, men tänkbart är nog läppstift, puderdosa, nagelfil, strumpbyxor, spegel, borste mm.

Skulle jag bli utsatt för en väskryckare vore nog besvikelsen stor för hans/hennes del.

Innehållet i min väska är: Micke, förstås (min maskot och ständige följeslagare), 1 Toarulle, 1 Spypåse, Kamera, Plånbok (nästan tom men med frikort både till vård och sjuktransport), Våtservetter och 1 pkt tuggumi! Nästan Tantvarning, eller hur?

Carpe diem / Annette

Bonusmormor

GodisAlma!

På något konstigt sätt har det nu blivit vardag. Jag blir hämtad till "jobbet" 9.15 och är tillbaka hemma 13.30. Efter det blir det vila på soffan innan jag lagar mat, diskar...Ja, allt det där som hör till, ni vet.

Men idag är mina tankar hos mitt "bonusbarn-barn" Alma.

Jisses vad fort tiden går, det var ju alldeles nyss både "morfar" och jag hade "värkar". Och nu är lilltösen redan 9 månader!

Grattiskramar till dej lilla Alma från morfar och Annette - Vi saknar Dej och din mamma och Pappa.

Carpe diem / "bonusmormor" Annette