Någon gång händer det som förmodligen måste hända - verkligheten så som den egentligen är, fast man tror och hoppas att det är något helt annat, kommer ifatt.
Förra veckan hände det med dunder och brak, den kom och körde om mej i hög hastighet och så tvärnit, jag fullkomligt brakade in i den.
Det kändes som om min kropp föll sönder i små, små bitar och det gick liksom inte att få bitarna på plats igen.
Positiva, rådiga och pigga Annette gick sönder!
Nu känner jag mej som "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann". Ikväll befinner jag mej i Kalmar, i morse och ett gäng dagar tillbaka var jag i Stockholm och innan dess var jag i Kalmar.
Var jag "bor" om en vecka har jag inte en aning om men det återkommer jag med.
Kroppen har börjat läka och jag pusslar med de sista bitarna (hoppas jag) för att bli hel igen.
Carpe Diem / Annette
Det var så kul att ha dig på besök! Kram!
SvaraRaderaTänker på dig ofta o undrar... Skönt när man kan läsa lite på din blogg.
SvaraRaderaHelene O
Positiva Annette måste få gå sönder ibland, det är tillåtet.Förstår att Marthin är ett stort läkeblad för!
SvaraRaderaVar rädd om dig vännen
Kramar Karn i K
Jag igen ser att jag har missat:Det skall naturligtvis vara stort läkeblad för dig.
SvaraRaderaDessutom har jag glömt i:et i mitt eget namn. men du känner ju mig:
Kramar igen Karin i K