Intressanta möten

Måste erkänna att jag blev jäkligt sänkt efter beskedet om metastaserna i levern, men när jag fått lugna ner mej lite så vet jag ju att det inte är ovanligt och att det kommer att fixa sej.
Tur var att Marthin-min son fyllde 30 år i den vevan och fest hade jag bestämt att det skulle bli, så då hade jag den att lägga tankarna på.
Fest blev det och en himla lyckad sådan, med barn inräknade var vi straxt över 40st. som grattade. Marthin blev glatt överraskad och gick omkring som en "mysMarthin" och kramade alla under kvällen. Måste passa på att tacka för all hjälp med maten, de flesta gästerna fick nämligen i uppdrag att ta med en eller flera pajjer el. något annat gott. Men mest vill jag tacka Mamma, Eva, Stefan och Monica - utan er hade det blivit en ytterst torftig fest.
Bilder kommer senare.

Många är människorna jag träffar på mina resor Kalmar, tur och retur.
I veckan klev Niklas på vid sjukan i Oskarshamn, i mitt huvud döpte jag honom ganska snabbt till "bråckmannen", kan inte fatta hur många bråck en människa kan få och sedemera operera. Jag har lyckats få ett efter min Op och tycker att det är lite jobbigt, men se där ligger jag i lä- tack och lov.
Niklas var en trevlig prick och vi hade massor att prata om, jättekul så den resan gick fort som attan.
På vägen hem samma dag delade jag bil med en äldre herre som mycket ingående berättade om sin hjärtinfarkt, och jag menar ingående, han höll på ända från Kalmar till Oskarshamn. Innan han klev av frågade han i förbigående vad det var med mej och jag berättade i mycket korta drag. Då sa han: "Jaha, det är en skitsjukdom, min son fick det förra sommaren och i September var han död, skitsjukdom!". Sen var vi framme och det var tack och hej.
Till veckan ska jag till O-hamns sjukhus en vända och en till Kalmar, undrar vad jag träffar för intressanta människor denna vecka.

Sångsvanar

Knipor

Torsten tror att han är smalare än vad han egentligen är!
Här fastnade han mellan två staver!!!!

Här hemma har vi passat på att elda lite ris när det inte varit för kallt, skönt att röra på kroppen igen men fasen vad jag blir trött av bara lite. Det är många olika sjöfåglar i våtmarken så vi har underhållning under arbetets gång.
Nu, ett par veckor senare kryllar det av fåglar: Svanar, gräsänder, knipor, Tranor, Tofsvipor m.m.
Det och blåsipporna som tittat upp är säkra vårtecken.

Carpe Diem / Annette