Intressanta möten

Måste erkänna att jag blev jäkligt sänkt efter beskedet om metastaserna i levern, men när jag fått lugna ner mej lite så vet jag ju att det inte är ovanligt och att det kommer att fixa sej.
Tur var att Marthin-min son fyllde 30 år i den vevan och fest hade jag bestämt att det skulle bli, så då hade jag den att lägga tankarna på.
Fest blev det och en himla lyckad sådan, med barn inräknade var vi straxt över 40st. som grattade. Marthin blev glatt överraskad och gick omkring som en "mysMarthin" och kramade alla under kvällen. Måste passa på att tacka för all hjälp med maten, de flesta gästerna fick nämligen i uppdrag att ta med en eller flera pajjer el. något annat gott. Men mest vill jag tacka Mamma, Eva, Stefan och Monica - utan er hade det blivit en ytterst torftig fest.
Bilder kommer senare.

Många är människorna jag träffar på mina resor Kalmar, tur och retur.
I veckan klev Niklas på vid sjukan i Oskarshamn, i mitt huvud döpte jag honom ganska snabbt till "bråckmannen", kan inte fatta hur många bråck en människa kan få och sedemera operera. Jag har lyckats få ett efter min Op och tycker att det är lite jobbigt, men se där ligger jag i lä- tack och lov.
Niklas var en trevlig prick och vi hade massor att prata om, jättekul så den resan gick fort som attan.
På vägen hem samma dag delade jag bil med en äldre herre som mycket ingående berättade om sin hjärtinfarkt, och jag menar ingående, han höll på ända från Kalmar till Oskarshamn. Innan han klev av frågade han i förbigående vad det var med mej och jag berättade i mycket korta drag. Då sa han: "Jaha, det är en skitsjukdom, min son fick det förra sommaren och i September var han död, skitsjukdom!". Sen var vi framme och det var tack och hej.
Till veckan ska jag till O-hamns sjukhus en vända och en till Kalmar, undrar vad jag träffar för intressanta människor denna vecka.

Sångsvanar

Knipor

Torsten tror att han är smalare än vad han egentligen är!
Här fastnade han mellan två staver!!!!

Här hemma har vi passat på att elda lite ris när det inte varit för kallt, skönt att röra på kroppen igen men fasen vad jag blir trött av bara lite. Det är många olika sjöfåglar i våtmarken så vi har underhållning under arbetets gång.
Nu, ett par veckor senare kryllar det av fåglar: Svanar, gräsänder, knipor, Tranor, Tofsvipor m.m.
Det och blåsipporna som tittat upp är säkra vårtecken.

Carpe Diem / Annette

Skitvecka

Ofta säger en bild mer än tusen ord och för att slippa metervis med text om hur jag mår just nu får bilden tala.



Efter att ha mått oförskämt bra hände något i Söndags. Jag blev så trött och matt, inte morgontrött men orkeslös i kroppen. Var med mamma Bettan i hagen i Tisdags för att dra ihop lite ris och ved, men se det sket sej.

Jag blev jättetrött och orkade inte mycket fick istället sätta mej ner och leda arbetet, hmm. det där var inte riktigt sant - jag somnade.

Tidigare på förmiddagen hittade jag min älskade lilla Torsten hopkurad i garaget bland en massa bråte, som jag ropat och letat efter honom. Han hade fått stryk under natten och var alldeles tilltofsad och ett stort sår på ena benet.

Samma förmiddag hittade jag en av mina små älskade pullor sjuk det hela slutade med lite kel och ett farväl innan hon flyttade till sina kompisar i "hönshimlen". Detta var en av de få hönor som var kvar efter massakern 3 år tidigare.

I Onsdags var det dax för cellgifter igen, och denna gång ville jag inte, biverkningarna från förra omgången hade knappt lämnat min kropp men det går ju inte för sej att strejka det är bara att gilla läget.

Väl på plats kom Hanna min kurator förbi, alltid lika skönt att prata med henne. Lite senare dyker läkaren upp!! Konstigt, läkarbesöken brukar jag få reda på i förväg och då brukar alltid min man vara med.

Hur som helst, efter att vi avhandlat mina biverkningar och jag fått reda på att mitt levervärde var sämre (dåligt), att de skulle ta ett till och om det oxå var dåligt kunde de inte ge mej några cellgifter.

Vidare berättade han att min senaste magnetröntgen (den jag gjorde 14 Feb.) visade på 5 nya små skittumörer i levern.

Snacka om att få en rejäl käftsmäll, jag var totalt oförberedd på detta och att inte ha full koll det är bland det värsta jag vet. Det här beskedet var mycket värre än när jag fick veta att jag hade cancer i ändan, då var jag ju på något sätt förberedd, men nu....

Leverprovet var fortfarande dåligt så jag fick åka hem utan behandling. Jag har lovat mej själv att ALDRIG mer gnälla över biverkningarna hellre dom än detta.

Just nu passar det bra att säga...

...Carpe Diem / Annette

 

Kloakråtta

Dessa tidigare mornar, det är ju inte klokt att frivilligt gå upp vid halv fem. Men när jag väl är vaken känner jag stanken under täcket, det är bara att gå upp och byta påse. Det är vid dom tillfällena jag känner mej som en kloakråtta (Illaluktande nattdjur).
Gud vad jag längtar efter operationen när jag ska få min nya stomi och få slippa detta ständiga laxerande.
Nog med skitsnack för idag.

Är våren på väg?

Hoppas det iallafall, den här vintern har varit sjukt lång och kall-svinkall.

Hittade några vårtecken i trädgården så nu håller jag tummarna för att de inte blir snö igen, man vet ju aldrig.

Å så en kanonbild på Alma som turist.

Carpe Diem / Annette

Festvecka

I Torsdags hade Lena bjudit in oss, gamla, nya och nuvarande arbetskamrater, å vad det var kul att träffa alla. Tack lena för en toppenkväll och supergod mat.


Lena har dukat upp till festmåltid.

Och i Lördags var det dax att fira ULLI 60 ÅR! Här kommer lite bilder från festen och födelsedagsbarnet.



Vilken häftig tårta, perfekt för ett Tysk/Svenskt födelsedagsbarn!

 Kina och Ulli - Tack för en jättekul kväll i glada vänners lag och jättegod mat och dryck. Och Ulli, vi ser fram emot sommaren när du ska iklä dej dina nya string!

Hos Frissan

Igår förmiddag klev jag in på Salong Zick-Zack med mina raggartestar hängande, livlösa och risiga.
En timma senare kliver jag ut på gatan som en "pudding"!
Madeleine gjorde ett skitbra jobb och jag är helnöjd. Visserligen vaknade jag idag med "knullrufsig" frisyr men det var snabbt fixat.
Nästa steg är att få i lite häftiga färger sen är det hela fix och färdigt.

Madeleine tar sej en titt på eländet innan hon sätter igång att skapa



Kolla in "raggartestarna"

Fritt skapande på hög nivå!

Snacka om förvandling

Socialt utsvulten

Det är väl det minsta man kan kalla mej. Träffar jag någon jag känner sätter jag klorna i dem direkt, och jisses vad jag pratar.....

Mina vänner Kicki, Ing-Marie och Helen mötte upp hos frissan och de fick en dos av mitt prat så de klarar sej nog i flera veckor men även Frissan fick en rejäl dos.

Vi startade med en fika innan mitt shoppande drog igång. Himla praktiskt med tre smakråd, bärare och springa-byta-storlek-kvinnor. Tack för hjälpen.

Efter det var det dax för lunch, sedan mer shopping!

Summa sumarium var det, för mej, en TOPPENDAG som jag kommer att leva gott på i många veckor.

Carpe Diem / Annette

Kan man vara för pigg?

Ja, det får bli dagens fundering.
Jag har alltid tillhört sorten "morgontrött" eller rättare sagt är det nog bara förnamnet.
Vet i sjutton vad som hänt med mej, antingen är det ålder eller är det cellgifter men jag vaknar mellan 3.00 och 6.00 varje morgon!!!! Och till på köpet är jag pigg. Det kan inte vara friskt!
Lägger mej vid 22-tiden, löser korsord en timma sen somnar jag - i högst 1tim. Klarvaken, somnar, vaknar på nytt vid 3-tiden och är så pass pigg att jag skulle kunna gå upp och typ stryka el. nått annat dötrist.
Stryka, ja det var morgonens nöje. Vid kl 6.00 pip hade jag plöjt igenom min minst sagt jättelika strykhög.
Håll med om att detta KAN inte vara friskt.

Idag ska jag på min andra utflykt till Oskarshamn sedan början på November. Från att tidigare hatat att handla och lulla runt på stàn längtar jag nu tills att kl. ska slå nio då kommer färdtjänsten och hämtar mej.
Ska börja med att klippa mej och nu får det bli en kort frisyr, fattar inte vad hår jag tappar börjar mer och mer likna en raggare med långa testar hängande i nacken, ingen sexbomb precis.
Har inte funderat på någon frisyr utan jag lämnar fria händer till frissan.
Efter det ska jag träffa några av mina gamla arbetskamrater. Vi ska luncha och sen ska de få vara smakråd/springschasar när jag förlustar mej med att prova "mammakläder".

Bilen hem har jag inte beställt förrän 16.00 så jag kommer nog vara "mätt" på att handla för ett bra tag framöver och plånboken får sej nog en ordentlig urrensning.


Carpe Diem / Annette