Jo-jo patient

Efter 2 veckor på avd.7, kirurgen, i Kalmar blev jag utskriven och fick äntligen åka hem. Eftersom hela rumpan är ihopsydd, svanskotan och rektum är amputerade har jag skitsvårt att sitta. Det funkar korta stunder på specialkudde, men det är absolut inte bekvämt! Därför kan jag inte sitta de 10 mil som det är hem utan får åka bårbil. Denna döpte jag genast till likbilen eftersom det var trångt som sjutton och jag tycker det hela liknar just det.
Väl hemma mötte maken och Marthin, min son upp. Sparken var framtagen för att "sjuklingen" skulle ha ngt. att hålla sej i och inte drutta på ändan. Å, vad snö det hade kommit! När jag blev inlagd var det grönt och hyggligt varmt.
Magen funkade inte som den skulle och hade egentligen inte gjort någon gång hittills. Kanske inte så konstigt, den naturliga vägen är ju borta. Men att komma hem skulle nog vara rätt medicin för min krånglande mage.
Jag kom hem en Torsdag men redan på Lördagen fick jag åka till sjukan i Oskarshamn. Förstoppning-igen!
Där fick jag 2 klyx som de gav mej genom en kateter upp i stomin, fick även med mej laxermedel hem för att det hela nu skulle funka.
Men, men när jag kom hem började jag spy igen, så efter samtal med Kalmar var det bara att återvända dit, den här gången med ambulans.
Åter inlagd på avd. 7 men ett annat rum.
Efter några dagar fick jag skitont i magen och kunde knappt röra mej,  jag var i dagrummet och skulle titta på TV när det kom. Det gjorde bara ondare och ondare, till slut satt/låg jag hopkurad som en liten boll på golvet och bara kved av smärta. Som tur var kom det någon som hämtade personalen så de fick in mej i sängen.
Efter 2 sprutor la sej den värsta smärtan och jag var lullig och lycklig som jag varit på en krogrunda.
Dagen efter var smärtan borta, tack och lov! Men jag fick åka på en ct-röntgen som inte visade något onormalt.
På Fredagen blev jag åter utskriven och fick åka hem. Var hemma vid 16.30 och vid 18.30 fick jag lika jävla ont i magen igen!
Åter ambulans till Kalmar och inlagd på en ny sal  igen.
Ett par dagar senare gick de in med kamera och kollade min tjocktarm (den del som fortfarande finns kvar),
och nu fick jag äntligen svar på vad mina smärtor berodde på.
Tarmvred! Inte undra på att jag haft ont.
På Onsdagen blev jag utskriven för 3:e gången och jag är fortfarande hemma, peppar,peppar!

Tummen upp! Äntligen hemma.



På väg ur "likbilen"

Skittrött men lycklig ( fast det inte syns)!

Carpe Diem / Annette

Det har vatt lite mycket nu!

På operationsdagen blev jag väckt kl. 06.00! Usch vad tidigt, men jag skulle ju snart få sova igen!
Morgonen gick fort med dusch och provtagningar. Vid 10-tiden blev jag skjutsad till OP. för att få ryggmärgsbedövningen satt. Efter det var det full fart, kl.11.15 sa de godnatt till mej.

På "uppvaket"

Operationen tog 3,5 tim, det var snabba ryck, men en läkare op. rumpan samtidigt som två andra grejade med magen, snacka om teamwork!

Har bara vaga minnen från uppvaket, men jag hade tydligen levt knalle" ordentligt! Maken berättade att all personal var samlad hos mej och övriga patienter höll sej lugna och fina.

Kommer ihåg att jag fick jätteont över bröstet så de petade i mej en massa morfin som jag tydligen inte tålde, fick en himla klåda över hela kroppen och lyckades dra ut katetern!!! (har hört andra berätta om morfinets underbara verkan, men det gäller inte mej).

Bäst att hålla koll

  1:a veckan var tuff, spydde upp allt jag åt och lite till. Minnena är luddiga, kommer mest ihåg värk, tårar, spyor och mer tårar.
Det var en mardröm när de tog bort min ryggmärgsbedövning p.g.a. läckage, satans vilken värk, och ännu värre blev det att spy, hela magen var ju hoptråcklad. Det var sannerligen skönt när de kom med smärtstillande sprutor (tabletterna kom ju upp lika fort som de var svalda).

Sängvy 1

Lustigt nog gick tiden ganska fort, visserligen sov jag största delen av dagarna (om jag inte spydde), men jag var uppe och gick i korridorerna, med mitt RA-bord , så mycket jag bara orkade.
Detta för att få igång magen, normalt tar det 2-4 dagar men kan ta upp till 7-8 (enl. personalen). Naturligtvis måste ju min mage krångla, på 12:e dagen kom det lilla första i min påse!
Vid det laget var de flesta engagerade i min minst sagt "höggravida" mage. När det första blurret kom stegade jag ut i korridoren med mitt RA-bord och fullkomligt skrek -JAG HAR SKITIT!!!
Snacka om engagemang, men jag hörde hurrarop, applåder och grattis från salarna brevid och många kom ut och kramades!

Sängvy 2

Det är många som frågat vad jag gjorde för att fördriva tiden (4v). Jag gick mycket i korridorerna, ibland gick jag till höger först och ibland till vänster, detta för att variera mej. Ganska mycket tid gick åt till att lära sej byta påse och sköta stomin, stomi-ssk. kom varje vardag och tittade till mej och gav mej "hemläxor" tex. att klippa upp lagom stora hål i påsarna. Kuratorn, Hanna tittade oxå förbi nästan var dag, skönt att få "prata av sej" lite.
Resten av tiden kollade jag in rumsineriören. Och så småningom kunde jag börja äta och då blev det utflykter till dagrummet. Så dagarna gick ganska fort, trots allt.


Carpe Diem / Annette