Mannen med röntgenblick!

Förra måndagen fick jag äntligen komma till kirurgen i Kalmar efter en åter igen borttappad remiss!!!
Läkaren kommer in, tar i hand och sätter sej på britsen. Han mumlar lite om att han läst min journal, att jag har en mycket komplicerad och ilsken cancer och undrar om jag fått någon strålbehandling, efter att jag svarat ja berättar han att det är svårt att stråla samma område igen. Jag sitter som ett frågetecken och får till slut ur mej: Du kan väl inte prata behandling innan du över huvud taget vet vad det är? Han förklarar att det i princip inte kan vara något annat än en ny tummör.
Läkaren ringer efter en kollega som kommer och är på samma linje som Dr.1. Men efter lite tjat från mej får jag en tid för röntgen.
För några månader sedan fick jag ont mellan höften och hönshuset (vagina) inuti kroppen på något konstigt vis, det trycker neråt, värker i vä. skinka, höft och nedre delen av ryggen även blygläpparna värker. Jag fick en tid på Gyn. och hon kände en knöl eller förhårdnad genom "väggen". Äter ganska mycket smärtlindrande men den här värken går igenom. Hur eller hur, hon skrev en remiss till Kirurgen så på den vägen är det.
Idag kl. 12.00 ska jag till röntgen och göra en MR, jag har inte fått äta eller dricka sedan 24.00, så nu är magen hungrig och strupen skriker efter vätska.

Carpe Diem / Annette

Det är inte alltid det blir som man tänkt!

I söndags packade jag min väska och la fram kläder så allt skulle vara fix och färdigt när klockan ringde 04.15 på måndagsmorgonen. Först flyg till Arlanda och därefter Helsingfors tur och retur, hade oxå planerat in att stanna ett par dagar i Stockholm både hos min son men även hos Eva.
Klockan ringer 04.15, jag sätter mej upp och stänger av och då känner jag smärtan i magen, jäklar -inte nu! Men det blir bara värre och värre till slut kunde jag knappt vända mej från rygg till sida i sängen jag börjar även att må illa. Ja, det är ju inte att tänka tanken att försöka åka någonstans och allra helst inte flyg.
Gud vad jag blev ledsen, arg och besviken som jag sett fram emot denna dag, ont i magen har jag ju haft otaliga gånger men just den här morgonen.....
Det kostar ju lite pengar oxå nästan 6000kr för flyget och ca. 5000kr för att jag inte kom på bokad tid på sjukhuset - surt.
Men, men det hjälper inte att deppa det ändrar ingenting och nu har jag fått en ny tid för röntgen om 2 veckor.

Carpe Diem / Annette

Resor

Fy sjutton vad det är kallt, inatt var det -27C då är det sannerligen gott att sitta framför en brasa under en filt.

Men det kan và helt underbart vackert

Dax att "skotta" taket hos småfåglarna

Bosse älskar att vara ute i snön, bara det är sol

medans Torsten hellre sitter inne och dreglar på mattes fönster

Behandlingen i Helsingfors gick bra, jag fick tre injektioner i levern under ultraljud. Efteråt kom läkaren in och berättade att det visade tecken på att några metastaser var på väg att dö - snacka om lycka! Det var första gången sedan jag fick min cancer som jag fått ett positivt besked.
I morgon måndag ska jag tillbaka för att röntga mej, gud så nyfiken och nervös jag är.
Jag ska oxå bestämma mej om jag vill fortsätta med behandlingen ser bilderna bra ut är det sannerligen inget svårt beslut.

Ett tag tillbaka har jag känt mej jättepigg och då spritter det i kroppen att jag vill göra lite "nytta". Jag bestämde mej för att baka lite bullar till lördagscafèerna i Bråbo, lätt som en plätt. Och om man ändå bakar är det lika bra att göra så det räcker ett tag och medan degen jäser kan man hacka ihop en kaka på samma gång.
Japp, det är "lätt som en plätt" om man är frisk men nu fick jag erfara att jag inte är frisk! På kvällen efter baket fick jag skitont i magen så maken fick ringa kvällssköterskan, hon kom och gav mej två sprutor smärtlindring sèn började jag spy och fick fruktansvärda smärtor, då fick nattsköterskan komma, hon stannade några timmar och gav mej en spruta var halvtimma tills värken äntligen släppte. Då var det dax att börja spy, spy och åter spy till slut orkade jag knappt stå på mina ben.
Nu är jag "pigg" igen men det tar ett par dagar att få ordning på vätskebalans och ork.
Nu hoppas jag att jag lärt mej en ordentlig läxa och inser att jag måste ta det lugnt.


Carpe Diem / Annette