5 SOLAR

Ååå! Det spritter verkligen i kroppen, lite morgontrött men när jag väl kommit ur sängvärmen njuter jag. Tänk vilken lycka att få bo på en så underbart vacker plats som Applekulla i Bråbygden, ha en trädgård, total tystnad  med endast fullkomlig fågelsångssymfoni. Kan man ha det bättre? - Inte jag iallafall.
Ja, sen min mage började fungera normalt igen och att slippa ständig värk så njuter jag och fångar varje sekund av vaken tid - JAG MÅR SÅ BRA!! Tänk att ingen inom läkarvetenskapen kunde förstå hur viktigt det är med en väl fungerande mage, det behövs nog lite vidareutbildning där. Lycklig mage= Lycklig kropp.

Många mammor har hon, det lilla livet, noga räknat 11 st.

Barn i alla former är bedårande, här en nyfödd kalv i vår hage.

En vilsen sångsvansunge i grannens trädgård.

I morgon ska Tove baka till cafét i Bråbo, undrar vad det blir för mumsigt?

I Torsdags var jag i Kalmar på röntgen för ultraljud av levern, antar att de ska räkna storlek och mängd av metastaser för att kunna gå vidare i behandlingen. Eftersom jag vill veta hur min kropp mår och vad som händer bad jag den Polske läkaren som undersökte mej att informera om vad han såg. Detta var inget som han ansåg att en patient (som lever i sin kropp) skulle veta något om!! Alltså, jag fick veta nada. Även att jag frågade varför han kollade så mycket på bukspottkörteln, det är ju inte den jag har metastaser i.....hoppas jag, det räcker med levern.

Men detta är ingenting jag känner något av utan mitt fokus (nu när magen är OK) ligger på att jag ska må bra, lite egocentrisk börjar jag bli och det tänker jag fortsätta med, det är som sagt min kropp och den bestämmer jag själv över.

Carpe Diem / Annette

Min lever lever!

När jag var inlagd fick jag veta svaret på min leverröntgen och det såg inte så bra ut tyvärr. Cellgifterna hade inte bitit på metastasjävlarna utan de hade istället blivit större och fler.
Den 16:e ska de göra ett ultraljud på levern och så pratar de om en ny omgång cellgifter, att "bränna" 2 metastaser på vänster sida av levern och operera bort högra delen, så denna sommar är nog åxå räddad.
Men vi pratar om att göra någon kortare semestertripp med en eller två övernattningar, vi får väl se, det är ju otroligt fint hemma oxå.

En dag hasade jag mej ut på balkongen för lite sol.
Kolla in lanstingets cola kläddesign!

Utsikt från balkongen, inte så illa. Öland i bakgrunden.

Ett av många sätt att stjäla en cykel, men man rullar nog inte från platsen.

En till variant av lunch med obestämt innehåll.

En gullig USKa kom in med denna fina drink innehållande näringsdryck och is, Monica Alskans läckra tavlor i bakgrunden.

När jag blev lite piggare var jag ute och lullade runt med min senilkärra så ofta jag kunde, bättre med frisk luft mot alla baciller på sjukan.

En vacker stenmur.

Utsikten från "mitt rum".

En dag kom Bosse dragande på en gräsand unge, lyckligtvis var den inte skadad så vi släppte ner den i bäcken å den simmade iväg i raserfart.

När vi grillar i Applekulla har vi många som vaktar maten, här Lilla Skrutt och Torsten, Babsan ligger i bakhåll.

Håll nu tummarna alla goa vänner för min lilla lever, jag tror att vi behöver det.
F.ö. mår jag toppenbra nu, magen fungerar som den ska och jag har fotfarande inte haft ett uns ont. Jag kan äta och blir hungrig, jag kan röra mej som jag vill och har inte ont, och jag skiter som ett normalt fruntimmer!!!

Carpe Diem / Annette

Hemma igen!

Igår släppte de ut mej från isoleringen och jag fick åka hem men jag måste fortfarande använda munskydd när jag vistas bland folk.
Skönt att vara hemma, just nu sitter jag ute i skuggan och skriver.
Den 18 november opererade jag min mage och har sedan dess haft ont, mer eller mindre. Har åkt som en jo-jo mellan kalmar sjukhus och hemmet och varit inlagd flera gånger.
Hela tiden har jag tjatat om min ömma mage, att det är något fel men INGEN har velat lyssna, de sista veckorna har jag knappt kunnat äta och röra mej.
Nu när jag blev inlagd visste de inte vad det var för fel på mej, de vita blodkropparna sjönk hela tiden och jag kunde inte äta alls. Och detta tjat hela tiden att jag måste äta, hur sjutton ska det gå till när magen är full?
Jag blev inlagd på onsdagsmorgonen med antibiotika intavenöst var 6e timme ,på tisdagen hände det något märkligt med magen. Marthin och Britt var på besök och vi rullade ut i parken men vi han inte mer än dit förrän vi fick vända om, min stomipåse fylldes på nolltid och jag trodde ett tag att den skulle spricka. När jag tömde den bara vällde det ut gul sörja och det sprutade ca en halvmeter, snacka om urrensning. Efter det har jag inte haft det minsta lilla ont i magen, bajset är normalfärgat för första gången på ett halvår, jag kan äta och röra mej normalt och mår toppen.
Vad jag vill ha sagt med denna lilla historia är: Kom inte med egna idéer om vad det kan vara för fel i din egen kropp då snäpper du läkarna på näsan och de slutar lyssna ,var istället tyst och låt dem själva komma på vad som är fel.

Carpe Diem / Annette

Ändrat boende

Onsdag förra veckan fick jag skitont i magen igen, hög feber och kunde inte hålla mej vaken. Jättemysko att hela tiden somna mitt i en mening och inte veta hur länge man sovit och inte orka hålla mer än ett öga öppet åt gången.
Nåväl det blev ambulans till Kalmar och inläggning, lite variation blev det när jag hamnade på avd 8 istället för 7. Personalen är toppen- allihop!
Nu började utredning och en massa provtagningar nått fel är det men de vet inte vad. Mina vita blodkroppar sjunker hela tiden med den påföljden att jag är himla infektionskänslig. Idag har jag flyttat till ett eget rum där jag är "isolerad", jag får inte vistas bland folk och ska jag gå ut måste jag använda munskydd.

2 käcka brudar, Eva och Mamma på besök.

 Jag har haft många besök och det är välkommet. Jag får fortfarande ta emot "gäster" men då måste man vara fullt frisk, nyduschad och vara noga med att sprita händerna.

Tin-tin

 Har under några dagar försökt att sälja in en ny frisyr till personalen men ingen har hittills nappat - konstigt. Men vänta ska ni få se att Tin-tin-frisyren snart slår igenom stort, och jag var först....

Lite trött!

Utevistelse

 Är inte fullt kurant så alla som besöker mej får så vackert rulla runt mej i senilkärran.

Monica och Lena

Monica och Lena svepte in som två friska fläktar här om dagen. Jag fick en kanonfin fågelbok där man även kan lyssna på deras läten, en bra present till mej som är totalanalfabet på fågelläten.

Monica hade även med sej ett gäng underbara tavlor som förgyller mitt annars totalt färglösa rum, mera konst till sjukhussalarna!!!

Gissa maträtten

Så här har middag och lunchmenyn sett ut de senaste dagarna, även om jag frågar vad det är för mat så går det inte i sin vildaste fantasi räkna ut vad det är, allt smakar och ser likadant ut. Den här lilla dallriga varelsen infärgad med lite röd karamellfärg på toppen är Fylld falukorv, potatis och gröna ärtor - MUMS!


Carpe Diem / Annette